Down in the past

Jag har helt kärat ner mig i en smörja av psykadelisk indierock blandat med lite soul och elektro. Det är helt fantastiskt and it's sending med shivers. Såklart är det MGMT jag talar om, yes, senaste tillskottet på min lastfm-lista. Varför jag inte gett dem chansen tidigare kan jag inte förstå, jag menar "kids" är ju nästintill så nära en öronorgasm jag kan komma för tillfället!

För övrigt blev jag lite smått nostalgisk när jag vandrade hem från bussen idag. Ett välkänt intro tog plats i mina hörlurar och jag drogs tillbaka till högstadiet och högstadietankar, bussresor, fester och allt som hör till, och det känns som att det var igår. Nej, det är fortfarande inte 30 år sedan, men det känns ändå som ett kapitel som är slut, jag har gått vidare och vuxit upp. Men när Gustaf Noréns vassa stämma vrålade ut "Well I don't wanna hang around with you.." kändes det som att jag stod där igen, på den asfalterade skolgården en tidig vårdag, kisandes mot solen. Och det är fortfarande lika förbannat jävla fantastiskt!