I Feel bad, I feel bad, I feel better

Jag är madly in love, for real.
Ni vet eskobars platta som jag så fint införskaffade idag,
det är så fruktansvärt bra att världen liksom stannar,
om så bara för en tusendels sekund.

Min värld stannar inte, aldrig
jag behöver en paus, en chans att andas
en chans att faktiskt leva i nuet.
Jag försöker så gott jag kan,
men det är jobbigt att hela tiden
behöva trampa upp nya stigar att vandra.
Och jag snavar på mina egna fötter,
skapar mina egna problem,
du vet.

Men det känns som att allt ordnar sig,
snart i alla fall.
Ja, jag känner lite pepp.

<3,

Jag vill ha dig här,
ligga tätt omslingrad med dig
och känna dina trygga armar runt min midja.
Jag vill andas din luft och känna, leva.
Jag behöver dig

:)

Jag öppnar dörren och det första som slår mig är doften av mormors misslyckade muffinsbakabde tidigare idag. Lukten av bränt penetrerar min näsa och sätter sig där. Än fast jag stänger dörren så sitter där där och gnager sig innåt och jag mår illa.
Och jag liknar det vid mig själv, jag är konstig, hah, surprise surprise!

Kom nyss hem alltså, fest, trevligt as hell och jag har varit lagom drunk hela kvällen samt rökt massa marlboro mentol och mått allmänt gött. Antar att jag behövde en tvådagars nu, släppa loss lite och ha kul. Känt mig alldeles för instäng senaste tiden, nu är jag på G igen. Wohoo, living te dream! eller så överdrev jag där. men det är bra. eller i alla fall okej.

Träffat nytt folk idag, woh,
det är nice att diskutera musik,
that's it!
Och blablabla.. japp

Puss och godnatt

Sitter i skolan, lunch just nu
sedan svenska, sen slutar vi
skönt!
Jag orkar inget idag,
är inte trött eller så
(än fast jag somnade strax efter halv 3
och 05.47 pep väckaren).
Mitt huvud är bara inställt på "low speed",
tänker på så mycket annat än vad jag borde.
Ändå känns det skönt att vara här,
som en fristad liksom.
Är inte hemma ikväll, det blir bäst så
Eller jag kommer hem, 10 kanske.
Jag ska äta tårta, om jag kan,
det blir bra, visst blir det?

Tre inlägg ikväll,
måste erkänna att det känns lite smått desperat,
men jag orkar inte hålla inne alla tankar som snurrar.
Jag orkar inte kludda över dem
och jag är för svag för att ignorera dem.
Min mage kurrar men allt jag får i mig är en banan,
det känns för jobbigt att gå ner och ta något annat.
Borde sova, har körlektion och skola imorgon
men jag kan inte.
Helst av allt vill jag lägga mig i fosterställning,
och bara sluta ögonen.
Och jag vill bara ligga så tills solen går upp igen.
Inte den bokstavliga solen,
ni vet livets sol.
För just nu orkar jag inget,
har helt tappat inspirationen.
Prata med mig!

Att rannsaka sig själv,

Jag vet inte om jag bara letar anledningar att tycka synd om mig själv,
eller om jag verkligen har/har haft problem for real.
För alltid är det något som är fel, precis som att jag själv skapar mina prolem,
som att det i själva verket är jag själv som är problemet.
Men vad är då lösningen? att ändra hela min personlighet och livsuppfattning?
Eller kanske att acceptera mig själv och anpassa mig därefter?

Jag orkar inte nu, jag är för invecklad för mig själv
och jag står inte ens stå på min egen sida,
kan inte ens erkänna mina svagheter för mig själv,
och än mindre lära mig att acceptera dom.
Hur ska jag någonsin klara av att leva i en relation med människor?
ni vet en riktig relation där man är 100% sig själv.

Kanske har jag inga större fel och brister, förutom självförtroendet.
Det krashar hela min ideologi.
Ni vet den om att "Alla duger som man är, med eller utan brister, för brister har vi alla".
Varför måste jag då vara så jävla perfekt och bra?
Varför suger jag åt mig som en svamp av all kritik
och låter alla komplimanger bara rinna av?
Varför är jag så jävla beroende av att få bekräftat att jag är bra,
att jag duger som jag är och att jag inte behöver ändra mig?
Varför kan jag aldrig sluta jämföra mig med andra?
snyggare, smalare, duktigare på att sjunga, bättre betyg, mer diciplin.

Man är sin egen värsta kritiker,
och ja det stämmer.

"Jag granskar till och med mig själv genom dina ögon och jag hatar det så... "

Jag behöver ljud och jag behöver något som känns,
det här känns,
men det är inte den här känslan jag letar efter.
För tystnaden gnager hål på mig
och mitt huvud gör ont, magen gör ont.
Och inga ljud hörs, vilket ger mer plats till tankar,
tomma tankar som skriker och säger att något är fel,
för det är precis vad det är, fel.
Jag är fel,
för vad fan folk än säger så beror det på mig,
jag är inte den jag borde vara,
eller så lyder det delade åsikter.
Ge mig ett tecken, eller prata, säg något
för jag vill inte ha tystnaden.
Jag vill kunna stänga av musiken utan att känna tomheten,
men den har bosatt sig här, och allt känns grått.

babbel

Jag vet inte hur många gånger jag skrivit om att vara liten,

ni vet sådär härligt liten så man fick plats i en vuxen famn,

så liten att man lekte med barbiedockor och bilar

och man struntade i om man hade skitiga byxor.

Man gjorde det man ville, gick det fel tog man den smällen då. Och nu?

Fick ett mail från lunarstorm idag om att någon saknar mig,

yeah right, ett mail från club hultsfred, kul!

Jag vet att lunarstorm var top-notch för en 4-5 år sedan,

ändå kan jag inte förmå mig att radera min användare,

för där finns så mycket, alla bloggar till exempel.

Saker jag vill glömma och saker jag alltid kommer att minnas, och tanken slog mig att snart är jag för gammal för communitys,

alltså for real liksom, man kan inte vara 22 och vara medlem @ lunar?
Det skulle strida mot naturens alla lagar, hallå?!

Verkligheten hinner ikapp mig och den slår mig i ansiktet,

ni vet, ingen såndär halvmesig bitchslap, utan en riktig näve,

rätt över tinningen och jag börjar känna en lätt yrsel,

när jag känt efter kommer illamåendet och ångesten,

hur fan ska jag klara mig?

En stor jävla värld med 6miljarder andra människor som vill lyckas,

och så jag.

Ensam är stark lyder uttrycket,
jag är varken eller,

vad fan är jag?

jo, jag är beroende, beroende av

av att hela tiden ha någon som håller koll på mig,

någon som ser till att jag gör rätt, säger rätt, är rätt.

Inte liksom bokstavligt talat.

Jag är så jävla invecklad så ingen lär förstå ett jota av vad jag skriver,

men vet ni? det skiter jag i för jag skriver för min egen skull,

min och mina tankars.

För det var dom jag pratade om innan,

jag är beroende av mina tankar,

och jag kan inte riktigt slita mig loss,

inte idag.

förhoppningsvis imorgon,

för jag är fri, jag sitter inte längre i deras bojor,

jag kan a mig loss och jag kan flyga och växa,

men jag tillåter mig inte, inte än.

Men tro på mig, jag ska,

en dag ska jag!

<3

Sitter i skolan, religion men jag pallar inte göra något,
haha latIda, blöö!
Istället sitter jag och gottar mig på kent. nu
alltså jaa, detta är vad vi alla längtat efter,
än fast jag äger alla album så är det såå värt,
kommer dock antagligen att svida lite i plånboken,
men so whatever ;D
Och föresten så har jag världens bästaste älskling,
den du!

En sådär lagomt känsloladdad kväll,
Tittar på videor från torsdagen,
ler och gråter en liten kvätt.
För visst var det underbart, jaa,
helt fantastiskt underbart!

Men jag kan inte hålla i ordning på alla känslor,
och jag hatar när jag är såhär, fortfarande.
Upp och ner, och jag får skylla mig själv,
Jag vet att det inte är något,
och jag hatar att jag är så jävla aaah,
beroende you know.

För det skär,
jag skär
hjärtat i tusen,
och bara du läker.
Och jag blöder
och jag är less
på mig själv;
dö jävla as!
ni vet den dåliga ida,
för jag är bättre än såhär.
jag orkar, okej?

Färdigfix och ganska stylish,

Tar bussen om 45min, yaya!

Alltså känn peppen folk, Sthlm + Coldplay imorgon,

hur bra kan livet bli egentligen?

Jag ska aldrig mer gräva ner mig i mig själv, jag ska leva och må bra, precis som nu -Good luck Ms Optimist, YEAH! :D

Nej, nu ska jag packa klart viktiga saker som;

Pias snus, plattång, money, phone, skor and stuff.

See ya, rawr!

Btw, hör av er om ni vill ses i sthlm,

nollsjusexåttatrenollniosexfemnoll

PUSS

RAAAW

Jag tycker om såna här kvällar,
när man kan sitta ner och känna sig nöjd,
nöjd med dagen och vad man ådstadkommit.
Idag handlar det om läxor,
Matte, svenska och MÄSK har blivit almost done,
jävligt gött måste jag säga!

Och blogglayouten blev klar
hade inte tänkt ut alls hur jag ville ha den,
blev ganska nöjd men tror att jag kommer ändra mig,
Igen..

Imorgon bär det av till Sthlm,
det kommer bli totally KICK ASS
och yeye, Coldplay aaah!

Och alltså, off topic men
jag är ALLTID hungrig,
tror att en binnikemask bosatt sig i magen,
för seriously, detta är insane!

Nu ska jag vara social med älskling,
jaa alltså världens bästa älskling,
rawrawraw, be jelous!
<3

Temys,

Det är ungefär såhär jag vill leva mitt liv,
Med en stor kopp te, morgonrock och duntofflor
sittandes i skräddarställning med datorn i knät och njuta,
njuta av att inte känna pressen att jag måste göra något,
att jag bara kan ta hand om mig själv, och det är bra så!

Har haft en myskväll, minst sagt.
alltså du vet en såndär girliekväll,
dusch med hårinpackning, (citrus, muums!)
ansiktsmask och fotbad, rawr,
eller okej, det där med fotbadet ljög jag om
men jag har i alla fall pysslat om mig lite,
och det renar nog insidan mer än utsidan.
Oh, alla oförstående killar med noll insikt i livet
tänker väl att jag är nån hypad kvinna
i mina yngre levnadsår som inte vet vad jag snackar om,
men tro mig, jag vet, in i den minsta detaljen.

Att känna lugnet,
känna sig ren och fräsch från topp till tå,
Mysdricka te och vara allmänt nöjd,
det är vardagslyx, som vi så fint kallar det.
Jag känner mig nästan som en karaktär ur någon känd Tv-serie,
aah typ Sex & The City,

Och stämningen blir ju inte sämre av att
mysiga "The Perishers" strömmar ur mina högtalare,
Mycket bättre än såhär kan det inte bli.
Eller jo, om photoshop lekt lite bättre,
och om min hjärna ville ränka matte LITElite bättre,
another day baby, another day
ikväll ska jag njuta!
<3

Lördagkväll har varit bra,
har myst med Anna och ätit gott,
mycket trevligt!
Funderar på att lägga mig och tita på en film kanske,
än fast klockan är över ett är jag inte trött såå ;)
Älskling skickade världens finaste sms innan,
och det gjorde min dag massor,
Du är så jävla bäst, aaah!

<3

Here comes the moon,

I can't help falling,
falling for you
'Cuz you've got such great looks,
and your heart is the sweetest moon,
shining down on me,

And I cant help loving you,
when all my colours bleed for you,
Can’t you see them running?
My hazy hills glow green for you
You could just call me, you know?

Jag älskar dig,

these nights,

Jag älskar kvällar som denna,
att krypa upp i soffan med en filt och
lyssna på regnets smattrande mot fönsterbläcket,
det är rogivande
och jag känner mig tillfredsställd,
en ovanlig känsla för mig,
men oh vad jag tycker om den.

Livet leker ganska bra nu,
saknar vissa sådär jobbigt mycket,
men snart ses vi, i alla fall i år!

Jag har grubblat mycket på lördagens samtal,
det du sa, om du verkligen menar det,
för om du gör det, är jag redo att ge dig en chans till,
redo att erkänna dig som min pappa igen,
för atm är du inte mycket, inget speciellt,
förutom min pappa.

Jag längtar till vintern,
än fast hösten är bland det finaste som finns.
Älskar hur mörkret bosätter sig innuti och utanpå,
och fyller mig till bredden,
jag tycker om att vara fylld,
och det är inget deprimerande över det,
för jag mår bra mates, jag mår bra!

Nästa vecka händer det saker,
och veckan efter det,
men det är helmigheter, hihi,
klura på ni! :D
<3